Häromdagen fick jag ett mail av en person som bad om hjälp att hantera sin relation. Även om jag förmodligen inte ligger inne på några quick-fix-lösningar blir jag ändå uppriktigt glad av tanken på att mitt instagramkonto (@Anti.fenimisten) åtminstone kan bidra till att vi män pratar mer med varandra. Eventuellt framgår det inte i mina instagram-inlägg men jag vill verkligen att mina läsare ska veta hur mycket jag (och min fru) kämpat. Självklart är vi inte framme och kommer förmodligen aldrig att komma fram men shit så häftigt det är att vi (män)niskor besitter en sådan förändringspotential. Ett av mina största handikapp är att jag inte beter mig desperat i betydelsen att jag skriker på hjälp och visar hur viktig relationen är utan snarare försöker klara mig ännu bättre själv och slita ännu hårdare med jobbet eller hemmet, samtidigt som jag känner att kärleken för min fru blir mindre och mindre. När det i själva verket är jag som blir räddare och räddare för att förlora henne m